Gråter...

Ibland är inte det man mest behöver för att kunna fungera å leva lättare, det man helst av allt önskar eller vill ha.

Sitter här å gråter... Trodde aldrig det skulle göra så ont..

Inte en enda önskan. Ingenting.... INGENTING!

Inte ett satans uns!

Mitt hjärta blöder.

Alla som stöttat, pushat, slagit mej i ansiktet när jag tappat fokus å ork.

Alla ni som varit ärliga, fått fram mina känslor, nystat upp mina tankar.

Alla ni som tränger igenom mina murar...

Alla ni som anser mej göra rätt. Eller älskar mej trots att ni anser mej göra fel.

Alla ni som älskar lilla mej.

Tack! Jag älskar er. Ni vet alla vilka ni är.

Varför är jag då inte lycklig...?! Om bara ingenting varit någonting...